PR-skolan, del 5: Bästa sätten att kontakta medier – enligt journalisterna själva

Postad den 26 Maj, 2015 | 2 kommentarer »

Har pressreleasen spelat ut sin roll? Svaret på den frågan är nej, det stämmer inte. Men – finns absolut andra sätt att nå ut i medierna. Vad som är bäst beror på situationen.

Här är PR-skolans – och journalisternas egna – bästa tips. 

PR-skolan 2015

I detta avsnitt får du…
…besked från journalisterna själva hur de vill bli kontaktade.
…7-i-topp över vad journalister vill ha för tips.
…veta när pressrelease fungerar bättre än personlig kontakt.
…steg-för-steg-guide till hur du bäst bygger upp dina journalistkontakter.

 

♦ PR-kiosken frågade för ett par år sedan några journalister hur dom föredrog att bli kontaktade. Gruppen, ett tjugotal, var för liten för att vi ska kunna kalla det en statistisk undersökning, men resultaten var så pass klara att vi ändå drar en del slutsatser:

På frågan ”När du blir kontaktad ’utifrån’ för förslag, vilket föredrar du?” var svaret från drygt hälften av journalisterna: ”Exklusiv kontakt per mejl eller telefon.” Men så pass många som en tredjedel svarade ”pressrelease”. Knappast någon föredrog kontakter i form av personliga möten eller via sociala medier.

Det här hänger ihop med svaren på ett par andra frågor:

Drygt tre fjärdedelar av journalisterna får ofta eller mycket ofta förslag om nyheter och annat ”utifrån”, och över hälften av dem får någonstans mellan 11 och 50 pressreleaser varje dag.

Men på den viktiga frågan ”Hur stor andel av dessa går du vidare med i någon form?” svarar tre fjärdedelar ”Färre än var tionde” och några säger ”I stort sett aldrig”.

Då är ju en slutsats given. Använd bara pressreleaser när BÅDAdessa kriterier är uppfyllda:

  • Det du har att komma med har ett verkligt stort nyhetsvärde.

OCH

  • Du behöver nå fler journalister än du har möjlighet att ringa eller mejla personligen.

Hur man skapar detta nyhetsvärde har vi talat om i tidigare avsnitt av PR-skolan. Men det kan ju också vara intressant att veta vad det är för typer av material som journalisterna säger sig vara intresserade av. Det här är ”topplistan” från vår lilla undersökning:

  1. Konkreta nyhetstips.
  2. Intervjutillfällen med svåråtkomliga personer.
  3. ”Case” som anknyter till aktuella nyheter.
  4. Nyhetsbilder från allmänheten.
  5. ”Grävtips”.
  6. Självupplevda historier av typen ”vändpunkter i livet” och liknande.
  7. Andra uppföljningar och vinklar på aktuella nyheter.

Och genomgående är alltså intresset större om det journalisten får är ”exklusivt” och alltså inte går ut som en pressrelease till alla konkurrenterna.

Den uppenbarligen mest effektiva kontaktmetoden – exklusiv kontakt via mejl eller telefon – är enkel att utveckla. Gör så här, steg för steg:

  • Gör research. Sök på Internet och skumma olika tidningar och tidskrifter, kolla specialprogram i etermedierna. Notera alla medier, journalister, kolumnister och bloggare som verkar intressera sig för din bransch eller de frågor och ämnen som är viktiga för dig. Lägg särskilt märke till dem som verkar nå ut till just dina målgrupper.
  • Följ med. Följ det journalisterna skriver eller talar om. Prenumerera på bloggar och nyhetsbrev. Häng med i det ”dina” journalister skriver i sociala medier, på till exempel Facebook, Linkedin, Twitter och Instagram.
  • ”Kortlista”. Gör en ”kortlista” med dem som verkar mest intressanta. Kolla in deras hemsidor och profiler i sociala medier för att komma underfund med vilka som är  genuint intresserade av dina frågor.
  • Visa intresse. Visa försiktigt ditt eget intresse för samma frågor genom att delta i konversationer på nätet eller genom att skriva en kommentar till en artikel, men häng inte på journalisten så att det verkar närgånget.
  • Kommentera. När du kan göra det utan att det verkar omotiverat – kommentera något som hen har skrivit, men gör det seriöst, professionellt och i positiva termer.
  • Tipsa – om annat. Om du har något att komma med, som du tror att journalisten kan vara intresserad av att skriva om, skicka ett mejl istället för att gå via sociala medier. Men det är en stor fördel om denna första mer resultatinriktade kontakt gäller något där du och ditt företag inte är direkt inblandade – att du är en neutral ”källa” och inte en ”part”.

När du har kommit så här långt så – vips! – har du en journalistkontakt, som kan vara mycket värdefull när du nästa gång har en egen nyhet att komma med eller en egen fråga att driva.

 

Vill du ha en mejlpåminnelse inför nästa avsnitt av PR-skolan? Klicka här

Har du en fråga om PR? Ställ den här

Prenumerera på fler PR-tips i nyhetsbrevet 3PRTIPS.

Tipsa gärna andra om PR-skolan. Dela-knappar hittar du här nedanför.

PR-skolan publiceras även på driva-eget.se.

Så rivstartade tidscoachen sin PR-resa – med en ”galen” idé

Postad den 4 Apr, 2015 | Inga kommentarer »

Nu har du fått bekanta dig med två av huvudkomponenterna bakom begreppet Nyhetsvärde, som består av delarna Avvikelse och Närhet. Båda går att vrida och vända på, och kombinera, på hur många sätt som helst. I det här avsnittet ska vi förtydliga med några exempel. 

PR-skolan 2015

I detta avsnitt får du…
…veta hur författardebutanten Dorotea Pettersson med enkla medel lyckades bli mest omskrivna författaren på Bokmässan 2014.
…fler exempel på hur begreppen Avvikelse och Närhet kan användas för att höja nyhetsvärdet.
…tips på hur du kan göra detsamma. 

 

Dorotea Pettersson

Dorotea Pettersson, The 5 am Academy.

♦ Dorotea Pettersson är tidscoach. Vi hjälpte henne en smula i slutfasen av produktionen av hennes bok ”5AM är ingen tidpunkt. Det är en livsstil” – en introduktion till en metod för att planera sitt liv. Men vår uppgift var framförallt att hjälpa till med lanseringen, både av boken och av Dorotea, till att börja med inför Bokmässan i Göteborg 2014.

Bokmässan har en oerhörd status. Sveriges främsta författare finns där och mässan får mycket publicitet. Men mässan är också ett problem för många journalister. Det är inte alla journalister som känner sig helt bekväma med att intervjua akademiledamöter, dryga före detta kollegor som Jan Guillou eller uppburna poeter. Så raka och enkla allmänjournalistiska vinklar kan ge god utdelning för den som vill ha publicitet. Det satsade vi på för Dorotea – vi behövde en ”surströmmingsskorpa” (se föregående avsnitt av PR-skolan).

Vi sökte en PR-aktivitet, som både var litet tokig och som hade en naturligt tidsmässig Närhet med Bokmässan. Och nyckeln till det ”tidsmässiga” fann vi i bokens titel: ”5 AM”.

Så Dorotea Pettersson skickade ut en inbjudan till en mängd journalister – en inbjudan till att dricka morgonkaffe med henne klockan fem på morgonen utanför Bokmässan på öppningsdagen den 25 september.

Doroteas kaffebjudning utanför Bokmässan i Göteborg klockan fem på morgonen. Inte en levande själ i sikte.

Doroteas kaffebjudning utanför Bokmässan i Göteborg klockan fem på morgonen. Inte en levande själ i sikte.

Det blev naturligtvis, precis som vi hade väntat, en fullständig flopp. Inte en enda journalist uppenbarade sig. Men det gjorde inte heller Dorotea. PR-kioskens Anna Fagerström fick stå beredd (i-fall-att, men förgäves) med kaffekannan. Dorotea satt nämligen i sminket till TV4-s Nyhetsmorgon i Stockholm för att bli klar för sändning samtidigt som hon telefonintervjuades av den ena radiojournalisten efter den andra. 

”Surströmmingsskorpan” hade fungerat tack vare en kombination mellan Avvikelse och Närhet. Tidsmässig närhet till bokmässan, tidsmässig avvikelse från det normala genom en inbjudan till extremt tidigt morgonkaffe.

Och det blev starten för en mediemässig följetong för Dorotea, som fortfarande pågår. Hon blev Bokmässans i medierna mest uppmärksammade författare och har hittills (i april 2015) förekommit i cirka 30 nyhetsartiklar i papperstidningar och på webben, i ungefär 20 radioprogram och i ett par TV-program.

Vi har fortsatt vårt samarbete med Dorotea även efter bokmässan och använt oss av flera andra standardgrepp, till exempel:

  • Något ligger ”i tiden”: För Dorotea utnyttjade vi det självklara faktum vårsolen börjar komma och vi kan stiga upp när det är dagsljus.
  • Geografisk närhet: Eftersom solen går upp vid olika tidpunkter på olika platser kunde vi göra lokalt anpassade varianter av ”nu går solen upp hos oss redan klockan sju” för lokaltidningar på olika håll – med en kommentar från tidscoachen Dorotea.
  • ”Avvikelse mellan två åsikter” – kontroversialitet: Ett par kolumnister gjorde kritiska inlägg mot Dorotea. Hon anklagades för att göra ”kvällsmänniskor” stressade genom att presentera en tidsplanering som bygger på att man börjar dagen med en rutin för bland annat planering. Det gav Dorotea tillfälle att lugnt förklara att hennes metod snarare minskar stress och skapar ledig tid. Det kan alltså vara en PR-mässig fördel att bli angripen: Man blir uppmärksammad av fler och får tillfälle till att göra ännu ett framträdande.

Nästa tidpunkt att haka på för Dorotea var omställningen till sommartid natten till söndagen den 29 mars, för någon vecka sedan. Vi hjälpte henne att gå ut med ett pressmeddelande – där hon var kritisk till tidsomställningarna två gånger per år – som gick ut fredagen den 27 mars klockan 09.00. Klockan 09.22 ringde den första journalisten och det sammanlagda resultatet blev intervjuer i P4 Malmöhus, P4 Göteborg, P4 Väst, P4 Sjuhärad, P4 Extra (rikstäckande), Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen Hälsoliv, Göteborgs-Posten och Sala Allehanda. Ett hyggligt resultat för några få timmars arbete.

För tidscoachen Dorotea ligger det naturligtvis väldigt nära till hands att utnyttja just specifika tidpunkter – speciellt som journalister naturligtvis är tacksamma för att få hjälp att göra något vettigt och en lite nytt om årligen återkommande tidsnyheter. Men året är fullt av märkesdagar som också företag i många andra branscher kan utnyttja, allt från dagar med viss bredd som Alla Hjärtans Dag och Internationella Kvinnodagen till mer ”specialiserade” som Fothälsosdagen och Kanelbullens Dag. Fler temadagar hittar du här

 

Är det sant att det inte lönar sig att skriva pressmeddelanden därför att redaktionerna får så många att man inte ens orkar läsa dem? I nästa avsnitt ska vi resonera kring olika sätt för att ta kontakt med redaktioner och enskilda journalister.

Vill du ha en mejlpåminnelse inför nästa avsnitt? Klicka här

Tipsa gärna andra om PR-skolan – ”dela”-knappar finns här nedanför!

PR-skolan publiceras även på Driva Eget.

PR-skolan, del 3: Den sanna berättelsen om Emma i Junsele och surströmmingsskorpan

Postad den 6 Mar, 2015 | Inga kommentarer »

Vad har en ”surströmmingsskorpa” med PR att göra?

En hel del, ska det visa sig – sådana tokiga idéer kan visa sig vara guld värda.

Bäst av allt: Alla kan komma på dem. 

PR-skolan 2015

PR-skolan 2015, del 3
I detta avsnitt får du…
…veta ännu mer om vad ”nyhetsvärde” är.
…några tips som kanske t.o.m. kan bidra till företags- eller produktutveckling
…ett nytt verktyg för att skapa eller öka nyhetsvärdet hos din PR-råvara

 

♦ Det förra avsnittet av PR-skolan handlade om hur man skapar nyhetsvärde genom att skapa eller öka en Avvikelse. Att utnyttja eller öka skillnaden mellan Det nya, som man vill ha publicitet om, och Det som det nya avviker ifrån. Inser man det har man fördubblat möjligheterna att påverka nyhetsvärdet – både det nya och det som det avviker ifrån kan ju behandlas, beskrivas och illustreras på olika sätt.

Vi tog ett exempel – Emmas Skafferi i Junsele. Emma Tarberg fick utrymme i medierna för en ren produktnyhet – två nya sorters skorpor. Inte så lätt – en ökning från 63 till 65 skorpsorter är ju inte mycket till Avvikelse. Men genom att i stället fokusera på att Emma på sju år ökat från fyra till 65 olika sorters skorpor blev det ett hyggligt resultat.

Men varken vi eller Emma var nöjda med det. Det handlade mest om lokal publicitet, men Emma vill sälja sina skorpor över hela Sverige. Vad göra?

Avvikelse handlar om att sticka ut, om att på något sätt framstå som annorlunda. Och här brukar vi använda några mentala verktyg, några tankemodeller för att få fart på idéproduktionen. Ställ dig själv de här frågorna:

  • Hur gör alla andra? Varför inte göra (vara etc) tvärtom?
  • Vad kan en XX (du själv, din produkt etc) absolut inte vara, göra eller se ut som?
  • Vilken är den tokigaste varianten (av agerande, produkt, marknadsföringsmetod etc) som vi kan komma på?
Emma Tarberg och surströmmingsskorporna.

Emma Tarberg förpackade skorporna i en metallburk med lufttätt lock (för doftens skull). Etiketten är specialdesignad.

 

Så ett idémöte med Emma kom då att handla om: Vad är det tokigaste man kan ha som ingrediens i en ny skorpa? Svaret – som kanske litet berodde både på att Emmas Skafferi ligger i Ångermanland och på fördomar som vi sörlänningar har om norrlänningar – blev: Surströmming. Emma gick hem, provbakade skorpor med surströmming i degen och kom glatt tillbaks med beskedet: Det blev riktigt bra – en salt skorpa med litet kryddig smak, perfekt till en öl eller en snaps.

Nu kom det in ännu en komponent bakom begreppet Nyhetsvärde: Närhet.

En nyhet är större ju närmare den ligger, i tiden, i rummet, socialt, intressemässigt etc.Vi ska titta närmare på detta med Närhet i kommande avsnitt.

I det här fallet handlade det om att skapa tidsmässig närhet. Och det gjorde vi helt enkelt genom att lägga presentationen av den nya surströmmingsskorpan strax före den ”officiella” surströmmingspremiären, den tredje torsdagen i augusti. På det sättet fick vi surströmmingsskorpan att ligga ”rätt i tiden”.

Resultatet blev ett enormt medialt genomslag. Nyheten om surströmmingsskorpan publicerades i över 50 tidningar, på papper och på webben, över hela landet. Dessutom gjorde SVT-s Rapport ett reportage om själva bakandet av surströmmingsskorporna i bageriet i Junsele. 

Vårt medskick i PR-skolan denna gång är: Tänk stort. Och framförallt – tänk annorlunda! Det finns en ”surströmmingsskorpa” för alla.

 

Artiklar om surströmmingsskorpan.

Här är de flesta webbartiklarna om surströmmingsskorpan. (Artiklarna i papperstidningar fattas.)

 

Rapport gjorde reportage om Emmas Skafferi.

SVT-s Rapport gjorde ett rejält reportage om Emma och hennes skorpbakarteam på plats i bageriet i Junsele.

 

I nästa avsnitt ska vi titta på hur man kan få genomslag för sina företagsnyheter genom att kombinera Avvikelse och Närhet men också genom en del andra standardgrepp.

Vill du ha en mejlpåminnelse inför nästa avsnitt? Klicka här

Tipsa gärna andra om PR-skolan – ”dela”-knappar finns här nedanför!

PR-skolan publiceras även på prkiosken.se.

Föreläsning: ”Så blev jag den mest omskrivna författaren på Bokmässan”

Postad den 16 Feb, 2015 | Inga kommentarer »
Dorotea Pettersson och boken.

Lunchföreläsning med Dorotea Pettersson,

författare och tidscoach

 

Tidscoachen Dorotea Pettersson debuterade som författare på Bokmässan i Göteborg 2014. Trots konkurrens från superkändisar som Jan Guillou och Camilla Läckberg lyckades hon med konststycket att bli den mest omskrivna författaren av allapå hela mässan.

Hur bar hon sig åt?

Här är ett unikt tillfälle att lyssna på hennes berättelse.

”Visst hoppades jag att jag skulle komma med i en eller annan tidning – men att så många radiostationer skulle vilja intervjua mig hade jag inte haft en tanke på. Och när Nyhetsmorgon ringde och ville ha med mig i sändning redan nästa morgon höll jag på att ramla av stolen…”

Se Dorotea Pettersson i Nyhetsmorgon

♦ Var Doroteas Petterssons genombrott en slump, eller kan andra småföretagare lära sig något av henne? 

Detta analyseras av PR-rådgivaren Anna Fagerström, PR-kiosken. Hon beskriver de enkla PR-tekniker som ligger bakom Doroteas mediaframgångar, och hur du själv som småföretagare kan använda dig av dem för att göra ditt företag framgångsrikt med hjälp av PR.

Datum: 10 mars
Tid: 12.00–13.30
Plats: Peter Myndes backe 12, Stockholm
Anmäl dig nu
Obs! Föranmälan krävs. Endast tio platser.

Mer info

Några av Dorotea Petterssons webbaserade publiceringar.

Några av Dorotea Petterssons webbaserade publiceringar.

 

I radio har Dorotea intervjuats av bland andra:

  • Rennerfelt i P4
  • P4 Uppland
  • Vaken P3 & P4
  • P4 med Stefan Livh
  • P4 Sjuhärad
  • P4 Blekinge
  • P4 Norrbotten
  • P4 Jämtland

 

Se Dorotea i TV4 Nyhetsmorgon

 

 

  • Dorotea Pettersson är gymnasieläraren som sadlade om till tidscoach och startade THE 5 AM ACADEMY. Baserad i Göteborg.
  • Anna Fagerström lämnade journalistjobbet på TV4 2011 och startade småföretagarnas PR-byrå PR-kiosken. Kontor i Stockholm och Sollefteå.

Anmäl dig nu

Här är tekniken för att göra små företagsnyheter större

Postad den 9 Feb, 2015 | 1 kommentar »

Hur gör man en liten nyhet i det egna företaget till en större nyhet – så att man kan få positiv exponering i medierna?

Jo, en liten nyhet måste oftast vässas för att skapa tillräcklig avvikelse – en grundkomponent bakom nyhetsvärde. Här berättar vi hur man gör. 

PR-skolan 2015

PR-skolan 2015, del 2
I detta avsnitt får du…
…veta mer om vad ”nyhetsvärde” är.
…lära dig hur du kan öka nyhetsvärdet i ditt företag med en enkel teknik.

 

♦ ”Ingenting särskilt”. Det är det svar vi får rätt ofta när vi frågar småföretagskunder vad dom har på gång som kan vara intressant för medierna – något med nyhetsvärde.

Ibland kan det ju vara så, men för det mesta är det fel. En stunds resonemang – och så hittar vi nästan alltid bra PR-råvara även när företagaren själv inte har upptäckt den. Småföretagare tycks ofta vara rätt hemmablinda. Man ser inte det som är eller kan göras intressant i den egna verksamheten.

Men i det här avsnittet av PR-skolan ska vi ge dig ett enkelt verktyg för att upptäcka eller tillverka nyhetsvärde.

Hos en rutinerad journalist sitter det i ryggmärgen. Men den som inte har den bakgrunden kan kompensera det genom tänka så här:

Nyhetsvärde består ofta av en avvikelse. Någonting avviker från…

  • …hur det har varit hittills – förbättringar eller försämringar.
  • …hur det borde vara – indignationsjournalistik.
  • …hur man trodde att det var – avslöjanden, omvärderingar.
  • …hur man trodde att det skulle bli – till exempel svikna förväntningar.

Fundera en smula på det där, så kanske du gör en revolutionerande upptäckt:

Nyhetsvärdet består inte av en komponent – det nya – utan av två: Dels det nya och dels det som det nya avviker ifrån, och båda låter sig ju beskrivas, kommenteras och illustreras på olika sätt. Vi har alltså dubbla möjligheter att påverka nyhetsvärdet – göra det större eller mindre (ibland är det ju kanske det man vill).

Låt oss ta ett exempel:

Emmas Skafferi i Junsele – ett framgångsrikt småföretag som ägs och leds av en superentreprenör, Emma Tarberg – tillverkade 63 olika sorters skorpor. Skorpor med rabarbersmak, skorpor med lakritssmak och så vidare.

Nu skulle Emma lansera ytterligare två sorters skorpor. Men att gå från 63 sorters skorpor till 65 – hur stor avvikelse är det? Att få det i tidningen bedömde vi som ett tämligen dödfött projekt.

Något måste göras, och eftersom det nya var tämligen givet – två nya skorpsorter – så fick vi i stället titta på den andra komponenten, det som det nya avvek ifrån.

Och en stunds resonerande med Emma gav resultat. Hon hade naturligtvis inte alltid bakat 63 sorters skorpor – vi gick några år tillbaka i historien och åstadkom en pressrelease med den här inledningen:

FRÅN FYRA SORTERS SKORPOR TILL 65
– EMMAS SKAFFERI UTÖKAR SORTIMETET 

När Emma Tarberg 2007 startade skorpbageriet Emmas Skafferi i Junsele, bestod sortimentet av fyra sorters söta skorpor: Kardemumma, hallon och vanilj, choklad och nöt, citron och mandel.

I dag  är hon uppe i 45 varianter av söta skorpor och ytterligare 20 sorters salta skorpor och grovskorpor.

Emma har blivit något av en trendsättare, som andra kopierar, och nu lanserar hon två nya produkter:

•  Knäxet. En hybrid mellan knäckebröd och kex, tänkt för att passa till ostbrickan.

•  Kråsstini. Ett snacks, en aptitretare som passar till ett glas vin eller till att strö över salladen.

– När jag startade var det inte många som trodde att jag skulle lyckas. ”Jänta är ju tokig”, fick jag höra. Det gjorde bara att hornen växte på mig – jag satsade bara hårdare och jag gör det jag själv tror på.

Från fyra sorters skorpor till 65 – alltså en rejäl avvikelse.

Första pressreleasen för Emmas Skafferi gav  publiceringar i den viktiga lokaltidningen, en sommarbilaga och Expressens Mitt kök.

Första pressreleasen för Emmas Skafferi gav publiceringar i den viktiga lokaltidningen, en sommarbilaga och Expressens Mitt kök.

Resultatet blev en stor artikel i Tidningen Ångermanland (lokaltidningen för Emma, täcker en viktig marknad), en stor bild också i dess turistbilaga ett par månader senare och en trevlig presentation i Expressens Mitt Kök.

Med denna enkla teknik kan många företagare skapa nyhetsvärde – få positiv och värdefull exponering i medierna – genom att utnyttja vad man själva tycker är normala affärshändelser. Prova själv!

Här hittar du en mall som du kan använda om du vill testa hur du kan öka nyhetsvärdet på händelser och företeelser i ditt eget företag. Ladda ner eller skriv ut: PR-skolan 2015 – UPPGIFT 2 (pdf)

 

I nästa avsnitt av PR-skolan ska vi visa ytterligare ett par exempel på hur man kan skapa nyhetsvärde genom att jobba med de två komponenterna som skapar avvikelse.

Vill du ha en mejlpåminnelse inför nästa avsnitt? Klicka här

 

Tipsa gärna andra om PR-skolan – ”dela”-knappar finns här nedanför!

PR-skolan publiceras även på Driva Eget

Är PR rätt metod för ditt företag? Testa här på två minuter!

Postad den 6 Feb, 2015 | Inga kommentarer »

 

Är PR rätt sätt att marknadsföra ditt företag? Testa själv på två minuter. PR är ett kostnadseffektivt sätt att marknadsföra småföretag. Men en del går hem lättare hos journalister än andra.

Hur lätt är det att marknadsföra ditt företag med hjälp av PR?
Här kan du testa – det tar bara två minuter, och svaret får du direkt.

TILL TESTET

Tre av fyra nominerade pristagare var PR-piloter

Postad den 5 Feb, 2015 | Inga kommentarer »

Inte mindre än tre av fyra som nominerats till företagarpriset ”Årets Q” deltog i PR-kioskens projekt PR-piloten.

De tre är Carina Karlsson, vd på it-innovationsbolaget arifiQ, Katarina Olsson, som driver städföretaget Skurtanten, och Emma Tarberg, kreativ skorpbagare på Emmas Skafferi.

PR-piloten drevs av PR-kiosken och innebar att tio småföretag hade sin egen PR-avdelning under fem månader. Projektet finansierades av Länsstyrelsen Ångermanland, Sollefteå kommun och Tillväxtverket.

Utmärkelsen ”Årets Q”, tillsammans med ett nyinstiftat stipendium på 7 000 kronor, delas ut under galan ”Stjärnkväll” i Sollefteå den 27 mars. Priset har instiftats av Q-nätverket, företagarnätverk för kvinnor i Sollefteå.

Läs mer på allehanda.se

Andlöst rafflande resa till TV-soffan
– tidscoachen berättar

Postad den 22 Jan, 2015 | Inga kommentarer »
Jodå, tidscoachen Dorotea Pettersson kom fram till TV4-studion – efter en makalöst rafflande resa. Läs hennes berättelse!

Tidscoachen Dorotea Pettersson kom fram till TV4-studion – efter en andlöst rafflande resa. Läs hennes makalösa berättelse!

Tidscoachen skulle vara med i TV4-s Nyhetsmorgon med sin nya bok. Det var bara ett problem: Hon befann sig i fel stad. 

Här berättar Dorotea Pettersson, 5 AM ACADEMY, den andlöst rafflande historien om hur det gick till när hon tog sig över, under och förbi alla hinder på vägen mellan Göteborg och TV-studion i Stockholm. 

Läs Doroteas berättelse

Titta på resultatet i Nyhetsmorgon

Nu startar PR-skolan 2015 – med
PR-kiosken och Driva Eget

Postad den 20 Jan, 2015 | Inga kommentarer »

Allt fler småföretagare satsar på marknadsföring via PR.

Varför?

Jo, det har visat sig att det kan ge extremt goda och konkreta resultat.

PR-skolan 2015
PR-skolan 2015, del 1
I detta avsnitt får du…
…veta varför PR fungerar så bra för just småföretag.
…exempel på tre små företag som marknadsfört sig via PR.
…hjälp att konkretisera vad du vill åstadkomma med ditt PR-arbete.

 

♦ Här är skälen till att PR passar så bra för mindre företag:

  • Nystartade, små företag är i sig nyheter och de sysslar ofta med nya produkter eller tjänster, som – presenterade på rätt sätt – kan vara nyheter för journalister att skriva om.
  • Små företag har ofta ”enklare” verksamheter. Det gör det lättare att fokusera, vilket journalister uppskattar.
  • I ett mindre företag är det oftast företagaren själv som tar alla viktiga beslut. Det gör det enkelt att ”fånga PR-tillfällen i vingspetsen”.
  • Journalister uppfattar oftast små företag som mer ”personliga” och mindre kommersiella än större. Därmed sänks tröskeln för publicitet.
  • I vissa situationer kan ett litet företag dra nytta av ”David mot Goliat”-effekten. Den lilla som kämpar mot den stora är det lätt att ta parti för.
  • Och, kanske allra viktigast: För ett storföretag spelar en eller annan artikel ingen större roll. Det kommer inte att märkas i bokslutet. För ett tidigare okänt småföretag kan redan ett par artiklar i lokaltidningen innebära en dramatisk skillnad. Man går från ”okänd” till ”superkänd” just hos den viktigaste  målgruppen – människorna på den lokala marknaden.

 

Här är tre exempel på små företag som under 2014 lyckats med hjälp av PR:

1. Städföretaget Skurtanten, Sollefteå. Skurtanten själv, Katarina Olsson, hade drivit företaget i fyra år och fått igång en så pass god tillströmning av uppdrag att hon sysselsatte en person till – välkommet på en ort där arbetslösheten är hög.

I början av 2014 började Katarina Olsson marknadsföra Skurtanten med hjälp av PR. Ett drygt halvår och några artiklar senare bestod Skurtanten av inte mindre än elva medarbetare.

– Alla är inte heltidsanställda, men det har varit en fantastisk utveckling. Omsättningen har ökat med mer än hundra procent det senaste året och nya kunder kommer hela tiden, säger Katarina.

Läs mer

2. IT-företaget arifiQ, Sollefteå och Östersund. Lanserade ett it-verktyg för tryckerier. Trots att verktyget var världsunikt gick det trögt med försäljningen. Men när arifiQ efter några veckors PR-arbete började synas i branschpressen fick kunderna upp ögonen för dem. Så här sade Carina Karlsson, vd på arifiQ:

– Vi har inte varit bortskämda med kunder som själva tar kontakt med oss, även om dom flesta är nyfikna när vi ringer för att boka in ett möte. Så det här är en härlig ny erfarenhet.

arifiQ har fortsatt att marknadsföra sig med PR, och har nu börjat ta sig in även den amerikanska marknaden. Läs mer

3. Tidscoachföretaget 5 AM  ACADEMY, Göteborg. Soloföretagaren Dorotea Pettersson, tidscoach. Hon ville lansera en bok som hon gett ut på egen hand, och hon ville göra det i det svåraste av sammanhang, nämligen Bokmässan i Göteborg.

Genom att arbeta med PR lyckades hon med det ofattbara, nämligen att konkurrera ut Jan Guillou, Liza Marklund, Björn Ranelid och de andra stjärnförfattarna och bli den mest omskrivna författaren på hela Bokmässan 2014.

– Det var helt galet, berättar Dorotea, som fortsätter att arbeta med PR som enda marknadsföringsmetod.

– Eftersom det funkar, säger hon.

Läs mer

 

Men varför satsar inte alla småföretag på PR?

Ofta handlar det om att man inte vet hur man gör, eller ens hur man ska börja. Det avhjälper vi här i PR-skolan.

Tiden kan också vara ett problem – de flesta företagare har inte ett överflöd av den.

Men vare sig man använder PR eller andra metoder för att synas för kunder och blivande kunder så är detta ett faktum: Ett företag marknadsför sig inte själv. Så antingen får man lägga pengar (och en del egen tid) på att annonsera. Eller så satsar man på PR. Själva artiklarna och inslagen är då gratis – det finns ingen journalist som tar betalt av den intervjuade! – men du behöver lägga en del av din egen tid för att nå fram till journalisterna.

Självklart, du kan ta hjälp av en konsult även med PR – men även då kommer du att behöva lägga en viss del egen tid. Ingen annan ”är” ditt företag, ingen annan känner ditt företag som du och ingen annan kan tala för ditt företag som du.

Så – dags att sätta igång!

Det första du behöver göra är att fundera på vad du vill åstadkomma med hjälp av PR. Här får du hjälp med det – i din första uppgift i PR-skolan 2015:

Ladda ner eller skriv ut: PR-skolan 2015 – UPPGIFT 1 (pdf)

 

I nästa avsnitt: Grunden för att man ska kunna använda sig av PR – här är det som gör att det faktiskt fungerar.
Vill du ha en mejlpåminnelse inför nästa avsnitt? Klicka här

 

 

PR-skolan publiceras även på Driva Eget

Från två till elva anställda på mindre än ett år – tack vare PR

Postad den 8 Jan, 2015 | Inga kommentarer »

År 2010 startade Katarina Olsson städbolaget Skurtanten i Sollefteå. Efter fyra års verksamhet bestod firman av två personer. När ägaren Katarina Olsson mindre ett år senare bjöd personalen på jullunch var man elva (11) personer runt bordet.

– Alla är inte heltidsanställda, men det har varit en fantastisk utveckling. Omsättningen har ökat med mer än hundra procent det senaste året och nya kunder kommer hela tiden, berättar Katarina.

Kostnadseffektiv marknadsföring

Skurtanten Hemservice växte snabbt till elva anställda, tack vare att de använde PR som kostnadseffektiv marknadsföring.

Skurtanten var ett av tio små Sollefteåföretag, alla med kvinnliga ägare, som var med i projektet ”PR-piloten”. Projektet var ett försök att se om en grupp småföretag kunde driva kostnadseffektiv marknadsföring genom att ha en gemensam ”PR-avdelning”, det vill säga PR-kiosken. Resultaten var genomgående mycket positiva – bättre affärer, fler kunder, nytt aktiekapital, fler anställda – och för Skurtantens del närmast dramatiska:

– Vi blev plötsligt synliga genom artiklar i lokaltidningen, och varje artikel ledde till omedelbara resultat i form av nya kunder. Så vi har haft stor nytta av samarbetet med PR-kiosken, säger Katarina Olsson.

– Men det är farligt att växa för fort och expansion kostar pengar, så efter några tidningsartiklar var vi tvungna att göra en paus. Nu har vi börjat komma ikapp, det kan vi se också i de ekonomiska resultaten, och om några månader kan det vara dags att sätta fart igen.

– I projektet har jag lärt mig vad PR är, och att det verkligen har effekter – så stora så man måste planera ordentligt för att dra nytta av resultaten och undvika expansionsproblem. Förut var jag också rätt skeptisk mot journalister. Nu tycker jag det är kul att träffa en trevlig reporter.

För Skurtantens del var de grundläggande förutsättningarna en expanderande marknad tack vare RUT-avdragen, en ägare med entreprenöranda och en affärsidé skild från konkurrenternas: Att ge kunderna en service en bra bit utöver vad både traditionella städbolag och hemtjänsten ger. Men ett näst intill okänt företag når inga kommersiella resultat. Marknadsföringen genom PR och mediebearbetning var det som fick företaget att verkligen komma loss.